Stadiums...
Vi var tvugna att klara en speciell tid annars skulle vi få springa på den under sektionen också. Jag vet inte om den kolappsadekillen fick dom på andra tankar eller om vi klarade tiderna, men in i gymmet sprang vi istället och fick köra vidare med ett gäng armhävningar, chins och ännu mer armhävningar. Det var helt sjukt och tog aldrig slut.
Efter att vi äntligen var klara fick vi höra av Dorsey att vi hade gjort ett dåligt jobb, att vi inte var vältränade, att vi inte försökte tillräckligt mycket och att hon helt enkelt inte var nöjd med vår insats idag. Där stod vi helt slutkörda och urtömda på all vätska och energi som överhuvudtaget finna i kroppen. Då är väl det sista man vill höra att man varit dålig? Vi fick inte ens göra vår "team cheer" som vi alltid gör efter styrkan för hon tyckte inte att vi var värda det...det tyckte jag var lite löjligt.
Nu några timmar efteråt känns det i kroppen som man var på en riktigt bra fest igår och har dansat hela natten. Men åh vad stolt jag är att jag klarade det!
bootcamp
Igår började ”Sun Devil bootcamp” med det första springpasset vid 06:00. Uppvärmningen bestod av ca 500 ”krysshopp” och sedan en uppfriskande joggingtur till friidrottsbanan. Väl där börjades det på allvar. 200, 400 och 800 meter varades om varandra däremellan kunde man tro att man skulle vila, men nej, massvis med magövningar och armhävningar. Efter den sista 400ingen spydde halva laget efter målgång, någon annan spydde mitt i en armhävning…(jag klarade mig dock utan att vända magen ut-och-in) Eftersom alla inte klarade de uppsatta tiderna fick vi köra några extra sprint 100metrare efter alltihopa. Hela tiden fick vi höra ”we are a team” ”help each other to make the time” ”help your team mates” . Så trots att det spyddes till höger och vänster och tårarna rann ikapp med svetten så hejjades det till tusen på varandra vilket verkligen uppskattades!
Nu dagen efter är man stolt över att man genomförde det där passet och det är egentligen ganska kul, i alla fall efteråt…
Halva världen har kommit till ASU
Det har tillkommit en ny Svensk till laget, Jesper åkesson från malmö som kommer komma in i mitt sophmore (andra året) gäng. Vi har också fått en dansk kille Julius Schmidt som är Freshman. Kul med utlänningar och särskilt skandinaver såklart.
Många bollar i luften
I förrigår hade vi vårt första teammeeting där Dorsey pratade om hur vi skulle prestera bra i år, hur man ska bete sig som en "champion" i och utanför poolen, hur vi ska äta, att vi ska tänka på smådetaljer och överlag förbättra oss som simmare, studenter och människor. Hon sa också att hon skulle pressa oss hårt både mentalt och fysiskt under året och det är nog ingen tvekan om att så blir fallet. Mötet var väldigt motiverande för hela laget tror jag och nu är det verkligen lagsammanhållning som gäller mer än någonsin förr och träning träning och åter 100%ig träning. All denna info plus massa annat vackert sammanplockad i en vit pärm till var och en av oss.
Vi fick också årets första gruppbestraffning utdelad...(visst är gruppbestraffningar förbjudet enligt lag i Sverige?) iallafall hade två simmare gjort något dumt i helgen och vi fick allihop en rejäl bassning om att vi måste hjälpa varandra om någon hamnar i trubbel och stötta och help out, å lag å sammahållning och "we are a team" kom upp igen. Straffet blev att HELA laget ska komma in klockan sex på morronen torsda,Fredag,lördag och söndag morgon för att städa poolen i två timmar...Welcome back to college!
Dags att bli vältränad igen
Hon vill bland annat att vi ska börja springa två ggr i veckan....Springa!!!?? Det har jag gjort 5 ggr på 4 år tror jag! Det kan bli kul.
Jag minns hur hård första träningsveckan var förra året så jag tänkte att jag skulle börja smygträna redan denna vecka. Igår hoppade jag i vattnet för första gången på tre veckor, med masterssimmarna - där de flesta är 30-50+. På topp var man ju inte och jag lyckades tajma ett av deras sprint/max pass och trots att ja verkligen försökte ta i allt ja kunde gick det inte fortare. Men som elitidrottande 21-åring vill man hur som helst inte ta stryk av en herre på 50år så jag försökte paddla på som bara den. Tränaren gjorde skämtsamt klart för mig att om jag fick stryk av någon under 30år skulle han bli "pissed". Jag lyckades nästan att hålla dem bakom mig hela passet.
I morse tänkte jag att jag skulle göra klart för min kropp att den ska vänja sig vid att springa så vid åtta tiden tog jag, Elina och Johanna (som äntligen kommit tillbaka! ) på oss gymaskorna och tog en löprunda...innan frukost!! Jag är imponerad av mig själv och frukosten efteråt har aldrig smakat bättre!
I'm back
Nu är sommaren slut och jag har åkt tillbaka till USA igen. Jag lämnade ett tiograder varmt stockholm och landade i ett 38 grader varmt Phoenix ett aaantal timmar senare!
Mina sommarveckor i sverige efter VM har varit fantastiska med både bra och dåligt väder, en mysig trip till västkusten med kvällsdopp och violglass, kräftskiva i Kalmar, spontana stockholmsdagar, mosebacke, underbara vänner och min kära familj. Jag hann med ganska mycket under två veckor, det gäller att vara effektiv så några riktiga tråk-slappdagar har det inte blivit, men det är inte riktigt "my kind of cup of tea" iallafall. Träning och klorlukt har jag hållt mig långt bort ifrån också vilket jag kommer få lida för om några dagar när träningen drar igång, med det har det varit värt.
Nu har sovmornar, spontandagar, duntäcke , regn och filmjölk bytts ut mot morgonträningar, inget täcke, SOL, och hamburgare. Det ska bli kul att börja det nya skolåret som kommer se helt annorlunda ut mot det förra!
Bloggen är nu igång igen och Becca is back in business!
Sommarlov!!!!!!!!!!
Nu är jag hemma igen och VM äventyret är över, Simsäsongen är över och det är äntligen dags för sommarlov även för mig (lagom till att de flesta andra simmare startar igång sin träning igen.
När vi landade på arlanda i måndags kväll var halva Sverige där och tog emot VM-truppen. Tv, Radio, föräldrar, vänner, Autografjägare, Täby Sim, blommor och hela fadderullan. Kul med sådan uppståndelse!
Nu ska jag hålla mig så långt borta ifrån klorlukten som det bara går under ett par veckor, rehabilitera mitt knä som stört min träning under en period och ladda inför ett nytt tävlingsår i USA då jag faktiskt får tävla på riktigt. Den 19e Augusti lämnar jag Sverige och det är fruktansvärt snart!! Sommarn har gått så fort att jag knappt hunnit med.
Det kan bli lite dåligt med inlägg nu under semestern som kommer vara fullspäckad med saker att göra, men så fort ja är tillbaka i USA så kommer jag dra igång igen.
Världsrekord VM
Detta är ett världsrekord VM. Igår hade det slagits över 40! världsrekord Samt nästan 100 mästerskapsrekord. och bara det är ju världsrekord i sig. Jag har slutat reagera på världsrekord utan reagerar nu istället på när det INTE blir rekord - det är ju lite sjukt och tråkigt att det blivit så.
50m bröst...
En stund av depp igår....men nu är det en ny dag. Ibland misslyckas man, men dessa tillfällen gör bara att man uppskattar känslan av att lyckas ännu mer. Årets kortbanesäsong var min och jag lyckades vid flera tillfällen, däremot har långbanesäsongen inte varit min och ja har inte fått in någon riktig fullträff i år, men livet är långt och nästa år siktar jag på att fullträffen kommer =)
