First Dualmeet ever
Förra året fick jag inte tävla på grund av en massa regler jag, och ingen annan heller, förstår sig på. Men nu har vi åkt till Salt Lake City i Utah och ska simma som University of Utah. När jag klev av planet kändes det som att jag var i Sverige för det var så kallt, jag fick nästan lite hemlängtan. Det är väldigt fint här med snöklädda berg överallt. Kul att se ett annat ställe ibland, sånt gillar jag.
Återkommer senare ikväll om hur det går. Nu ska jag ta en tupplur i min hotellsäng med fyra fluffiga kuddar. Detta är det bästa med tävlingar, sovstunden som näst intil är obligatorisk mitt på dagen.
Min kroatiska vän hade lite svårt att få till namnet på den här staden och trodde att vi befann oss i "south lake city"
Jen till Sverige!
Jennifer längst till vänster i svart tröja!
Gala
I lördags hade vi vår fundraising gala på badet. Jag var på badet från 7 på morgonen till 10 på kvällen. Träning, tävling mot gamla simmare där det fuskades rätt ordentligt!! Typ i klass med 50-manna där hemma, fixa i ordning inför middagen på kvällen och sedan jobba hela kvällen på galan, där jag fick plocka fram mina säljar skills.
Men kvällen blev väldigt lyckad. Vi fick in pengar till vårt program och vi hade intressanta talare på plats. David Marsh var en av dem. Han är en av världens bästa tränare och har en lång meritlista som tränare. Det var väldigt inspirerande att lyssna på honom. Han tittade lite på mitt bröstsim och gav mig lite tips och pratade med vårt lag också och sa massa nyttigt om "champion thinking" hård träning bra coaching och dedication m.m
En annan som var där och talade var Amy van Dyke 6-faldig OS-medaljör som alltid brukade spotta på sina motståndares banor innan start (underligt tycker jag)
Vi var alla uppklädda och det var kul att få se tränarna i klackar och klänningar, dock kände sig några av dem väldigt obekväma i den utstyrseln och ville hellre gå och byta om till shorts och flipflop igen. 
ASU's maskot Sparky var på plats 
Demerae, en av mina tränare som faktiskt trivdes rätt bra i klänning
be happy for what you've got
Moviestars
Jusst nu håller ett filmteam på att göra en dokumentärfilm om ASU swimming. Förra året blev vårat herrlag borttaget men ASU är den första skolan i historien som lyckats få tillbaka ett simlag som blivit borttaget.
Dokumentären kommer visas i olika episoder där det fokuserar på olika simmare och olika saker i varje avsnitt. Så den senaste månaden har det sprungit runt två killar med en kamera och enlång mikrofon på träningarna och teamaktiviteter. Det känns lite konstigt att få en kamera mitt i ansiktet när man precis simmat en 100max.
Några av oss fick åka till en studio och bli intervjuade för första avsnittet. Vi blev sminkade av en makeupartist och inspelningen skedde i en riktigt tv studio. Annorlunda och kul! Man kände sig som en liten VIP star =)
Jag återkommer med när och var den kommer visas så ni kan få er en titt!
80's workout
Det utlovades ju bilder från vår 80's workout förra helgen. Hon som var ansvarig för kameran var inte så flitig på att ta kort, men några blev det iaf!
Vi blev indelade i två lag och fick göra massa lagtävlingar mot varandra. Det var sjukt kul i början. Sedan hände något och tränarna tyckte inte att vi skötte oss så vi fick göra massa jobbiga extra grejer och det slutade med att vi drog över träningen med 1½ timma.... 3½ timma i gymmet och alla var rätt lagom griniga efteråt. Men i början var det kul!! 
På kvällen var det dags för 80's party och då såg det ut så här!! 
Nobelpristagare pa ASU
Riktigt haftigt. Att vinna nobelpriset ar inte nagot man fortjanar for nagot man gjort pa en kafferast direkt.
Elinor ar den tredje professorn fran ASU som tilldelats ett nobelpris och det ar val bara att gratulera henne och hela ASU!
Elinor Ostrom
Man kan undra om hon har lite svenskt i sig med ett sadant namn
80's workout
Circuit består av ca 50 olika stationer inne i gymmet som vi går runt på. Det är allt från att stå i plankan med en vikt på ryggen till att hålla sig fasthängade vid en handduk som hänger i taket eller Välta ett stort traktordäck. Det är svinjobbigt men rätt kul. Kanske inte lika kul de första gångerna då vi höll på i två timmar och fick börja om Konstant, för att någon gjorde fel eller för att vi inte hejjade tillräckligt. Första gången kom jag sex stationer, fick göra "burpies" (blandning mellan upphopp och armhävning) och börja om från början.
men som sagt imorrn är det "la grande finale" och vi har 80's tema och alla ska kläa ut sig i åttiotalskläder, hahaha. Jag tar med mig kameran så ska ni få se fin fina bilder!
fotbollsspelare är ju så sjuukt häftiga!!.....?
Ibland tror dom lite vääl mycket om sig själva dom där fotbollsspelarna och jag kan inte låta bli att småflina åt dem när de går runt och tror att de är så himla häftiga. Om de spelade lite bättre så skulle ja tycka de va lite mer okej.
Frysta bagels och trasiga fingrar
Jag märkte först inte att de gjorde ont utan blev mest irriterad över att det kom blod på min bagel. Det var ett riktigt fint och duktigt skärsår jag skaffade mig och jag fick linda fingret i en toarulle av papper för att få ordning på det hela.
På natten råkar såret gå upp och likt Hans och Greta lämnade jag fina små spår efter mig på vägen mot handfatet. Lampan skulle tändas och papper skulle hittas och när jag fått ordning på allt även denna gång så ser jag mig omkring och kan inte låta bli att skratta då mitt badrum nu mer ser ut om Hans och Greta historien förvandlats till en scen ur "Morden i Midsomer" eller något liknande.
(men mamma det är ingen fara på taket, fingret sitter kvar och jag ska inte skära i en fryst bagel nå mer, ja lovar)
