God Jul och Gott Nytt År

Julgran, kyla, familj, julklappshets, bingolottos uppesittarkväll och min egen säng med fluffigt täcke =)
Nu är jag äntligen hemma igen. Trots att jag var här för tre veckor sedan känns det som det var en evighet sedan. Underbart skönt att vara här.

En termin har gått otroligt fort. Mycket har hänt och mycket har jag lärt mig och varit med om. Det har inte riktigt blivit som jag tänkt mig även om jag inte ångrar en enda sekund att jag åkte över! Jag har alltid velat åka över till USA och är så glad att jag äntligen tog beslutet att verkligen göra det. En termin här har gett mig otroligt mycket och jag kan tänka mig hur mycket resten av tiden i USA kommer ge mig.
Mycket nytt har jag behövt vänja mig vid. Lagkänslan och att det är så otroligt viktigt att visa att vi är ett lag. Ingen ska sticka ut, göra något väldigt annorlunda än alla andra och alla ska alltid sätlla upp för laget och gör det mesta tillsammans vad det gäller träning. Men alla hejjar och peppar varandra under träning och tävling på ett otroligt sett som vi inte gör här hemma.
Min tränare, Mike, lyssnar på vad jag tycker och känner och jag tycker att jag har bra kontakt med honom. Träningen är annorlunda och i början var det svårt, men nu har jag vant mig, vilket man oftast gör och det verkar ju som att denna träning är bra för mig eftersom det gått väldigt bra på de tävlingar jag simmat. Vi kör mycket sprint träning och mycket ben, det är den största skillnaden från träningarna i Tibblebadet.

Tävlingarna är också annorlunda. Våra Dualmeet är som riktigt bra syra pass! Lopp efter lopp efter lopp och det enda som gäller är att vinna sitt heat. Det spelar egentligen ingen roll hur fort man simmar bara man vinner över den andra skolan. Efter att man simmat ett lopp brukar jag vara helt död såklart och kravla mig över linorna för att klättra up på stegen, men här måsteman DRA sig upp på den halvmeter höga kanten på sin bana. Det är inte det roligaste efter att man simmat 200 bröstsim vill jag lova!

Skolan går bra, den är nästan löljligt enkel så här första terminen. Lättare än det var i gymnasiet. Det är ganska skönt, då har man tid att vänja sig vid allt annat här borta, som att flytta hemifrån, ny träning, ny tränare och vänner, amerikansk kultur, människor och mat =).

Jag önskar att jag hade lite mer tid att åka runt och se mig omkring. Man kanske inte kan begära att få åka runt i USA men iallafall i Arizona. Det finns faktiskt en hel del att se där även om många tror att det bara är öken!

"....och först så va det berg sen va det ännu mera berg.
Och alltihop hade en sån här skitbrun färg.
Sand, sand, sand, sand, grus och stoft, vilket jävla land!

Det e ju öken!
Fan det e öken!
Jag tänkte: det blir väl bättre runt kröken,
men det var ännu mera öken!"

(Robert Broberg - Öken)

vill åka hem!

Nu vill jag åka hem, på en gång! jag är helt slut för att vi börjat trappa upp träningen efter några veckors toppning å tävling. Det är kort mellan passen och jag måste cykla en himla massa fram och tillbaka...Plus att de är kallt!
Nu vill jag komma hem, sitta framför öppna spisen med min familj och ha massa "catch up talk". För när jag var hemma på SM hann ja knappt se röken av dem för att ja hängde på eriksdalsbadet hela veckan.

Men i övermorgon, då åker jag faktiskt!

Adress andring

Jusst de ja har ju flyttat nu, eller for typ en manad sen det har ar min nya adress:


1975 E. University Dr, Apt 203
Tempe, 852 81
Arizona


vantar med spanning pa nagot kul i brevladan, jag har inte direkt blivit overost med roliga brev sedan ja kom hit! det ar mest mobil och tv rakningen som kommer. kul.

Regn?!

Jag ar i oknen, i solstaten Arizona. Jag har haft klarbla himmel  nastan varje dag i fyra manader och nu under den allra sista veckan ar det moln, regn och kallt! Det kanns som en ritkigt dalig svensk sommardag med 10 grader, duggregn och gra himmel. Min tranare sa att han inte varit med om nagot liknande pa sina tio ar som tranare har och han tyckte dessutom att jag borde vara van och kanna mig som hemma nar jag far lite svenskvader....

Nar jag ska till traningen och sta nastintill naken i det har vadret (jag behover iallafall inte klattra upp och ner i vattnet nar jag val kommit i, som hopparna behover gora)  sa kanner jag mig ungefar sa har.....





Men lika bra a vanja sig vid lite gradask lagom till att man ska aka hem pa sondag!!!

Sandwich obsession

Mackor, mackor och annu mera mackor! Det amerikanska folket verkar LEVA pa smorgasar!
Till lunch kan de bli en smorgas, nar vi skulle ata mat mellan passen pa tavlingenvar det smorgasar som gallde, Nar vi blir bjudna pa middag av athletic department sa hoppas man att de ska vara nagot riktigt nyttigt och gott, Nepp, da far man en brun pase med SMORGASAR och en chipspase?! Jag ar sa trott pa mackor!

I sverige ater vi chips som godis till lordagsmyset, har ater man chips till maten. Det anses alltsa som en matratt pa nagot underligt vis och nar jag forklarade hur vi at chips hemma i sverige sa skrattade de lite och tyckte att  vi var lite smaknappa. harligt med kulturkrockar. 

och sa sager de att de maste borja ata nyttigare... hmm.. undra hur!?



Don't let your mind stop you from having a good time

Nu har finals veckan börjat. Alla har fullt upp med massa plugg och uppsatsskrivning och träning. Jag blev praktiskt nog sjuk nu när jag kom hem från texas. Inte så underligt kanske, nu när man äntligen får slappna av efter ett antal veckor av hets, spänning, nervositet och massa resande och tidsomställning. Så jag har iaf haft rätt bra med tid att sitta och plugga. Jag skulle gärna vara ledig från träningen hela denna vecka för att vila kropp, själ och huvud lite efter allt simmande för att bara ha en vecka med massa kul då man kan göra precis vad man vill utan några tider att passa. Men nä, de lär ju inte hända.


"Don't let your mind stop you from having a good time"  - det sa Jason Mraz på sin konsert som jag Johanna och Elina var på för några veckor sen, RIKTIGT bra. Han ville att vi skulle dansa till en låt, men alla vågade inte ritkigt släppa loss då sa han så där, och det är ju så sant! Nåt att tänka på, att strunta i vad alla andra kanske tänker och tycker om något du gör och släppa loss and have a good time

Back in Phoenix efter två veckor på rymmen

Nu är jag alltså tillbaka i Phoenix, hos Elina som har varit alldeles ensam i vår lägenhet i två veckor. Jag kom och muntrade upp henne lite med en adventsljusstake, glögg, saltlakrits, citronpeppar och ett paket från hennes mamma. Så nu har vi haft adventsfika med glögg och pepparkakor!

Tävlingen i Texas gick rätt bra den med. Slog två svenska rekord igen =) på 100 och 200(!) yards bröstsim. En riktigt trevlig vana det där att slå svenska rekord tycker jag! Den vanan får gärna fortsätta. Rekorden är i och för sig inofficiella men ändå. Och tänk att sprintern Rebecca Ejdervik som brukade dö på 50 meter bröstsim (det var det enda jag kunde simma) faktiskt nästan har lärt sig att till och med simma 200! Yardsbassäng är perfekt, en aning kortare än meter, vilket gör mig överlycklig.


Söndagen har tillbringats vid datorn och böcker för att ta ikapp allt som jag hamnat efter med under dessa två veckor jag varit på flykt ute i världen. Det är en hel del måste jag säga nu när det börjar bli dags för Final projects och Finals.

Lite bilder ifrån helgen i Austin, Texas

       
 Jess med pannbandet och vantarna som våra Captains gjort till oss för denna tävling, Väldigt bra hejjarklack på kanten! Hjälper en massa!!!

     
 Min tränare Michael Chasson t.v. och Jordyn och jag, båda bröstimmare och freshmen t.h.

In Texas

Jag har bara tävlat två gånger på hela hösten och nu har jag två tävlingar två helger på raken. Jag har hunnit bli lite ovan. Det har gått ok, lite halvbra, är lite seg i huvet efter förra helgen.

Det är en hel del som är annorlunda på en Amerikansk collegetävling jämfört med andra tävlingar. Rutiner är annorlunda, eftersom vi är ett lag så måste vi göra samma saker vilket rubbar lite på mina vanliga rutiner. Det är regler för vilken slags dräkt vi måste ha på oss, när vi får raka benen och hur vi måste simma in och förbereda oss innan loppet. Jag är van vid eget ansvar och frihet när jag tävlar så det är verkligen något nytt och jag blir nästan lite irriterad av det.

Lunch måste vi stå för själva under denna resa. Vart tror ni att simmarna väljer att äta, trots mina högljudda protester?! På något ställe som säljer smörgåsar eller fastfoodfet mat! Det blir man varken mätt eller energipåfylld av!! AHH!

Simmade 100bröst i morse. Någon tjuvstartade så alla stannade efter att de dykt i för här måste alla starta om ifall någon tjuvstartar. Det visste ju såklart inte jag så jag fortsatte glatt att simma i 30meter innan de fick stopp på mig. Upp på pallen på en gång och omfokusera. Ja hade ju hunnit bli lite trött av de första "loppet" så andra försöket blev väl sådär. Men jag ska simma A-final ikväll och hoppas på att få till det lite bättre då.

10 poäng till sverigeresan

När jag landade på Arlanda förra veckan möttes jag av fyra decimeter snö och min kära familj. Det var ett känslosamt möte måste jag säga. Jag var överlycklig att det var så mycket snö att jag inte kunde låta bli att lägga mig rakt i en stor snöhög så fort jag kom hem. Vilket såklart resulterade i en hel hög iskall snö innanför brallorna och i skorna, men det spelade inte så stor roll. Köttbullar med lingonsylt var beställt och det blev himla massa tjattrande vid middagsbordet.

    
    



SM då, ja vad ska man säga annat än att det blev det bästa SM:et som Täby sim gjort och som Rebecca gjort!


Täby sim tog 9 Guld 1 Silver och satte tre svenska rekord!! Inte illa av vår lilla klubb som har fått ett rejält och roligt tillskott med Therese Alshammar i klubben.


Jag tog 5 Guld, var med att slå de tre rekorden och slog två härligt stora personliga rekord. 30.6 på 50m bröst och 1.06.50 på 100m bröst.  Väldigt skönt efter att ha haft ett år som inte riktigt gått som jag velat.




Jag är själv lite förvånad att det gick så himla bra. Jag kom till Sverige en och en halv dag innan SM började men kände inte av åtta timmars tidskillnad ett dugg. Kanske på grund av att jag var så otroligt exalterad över att träffa alla vänner. Så otroligt bra energikick att träffa några av sina vänner och hela sin familj efter nästan fyra månader.


Jag tackade nej till EM i Kroatien, jag ska åka och tävla i Texas istället. Det är den enda tävlingen ja kan åka iväg med laget i år eftersom jag förmodligen inte får tävla för ASU så det ska bli riktigt kul även om det samtidigt är lite trist när jag har medaljchans på både 50 och 100bröst på EM. Men man kan inte få allt och jag får vänta tills nästa EM och får förhoppningsvis åka på andra tävlingar med Cissi Rasmuson och Lollo Ericsson som också blev uttagna (super glad för er skull!! =)


RSS 2.0